Möten mellan språkgrupperna på biblioteken i Esbo
Vi som lever och jobbar på svenska i Finland har länge känt av avståndet mellan de stora språkgrupperna i vårt land. I många fall finns inte den vardagliga kontakten med det andra inhemska, och det gäller speciellt för de vars modersmål är finska. Finlandssvenskar och finspråkiga finländare lever ofta bredvid varandra i gemensamma utrymmen, delar liknande upplevelser men är separerade av språket.
Men kulturen är en förenande kraft. Och biblioteket är en förenande plats. Det var så idén till Esbobibliotekets projekt På två språk – Kahdella kielellä föddes.
Vi ville dels lyfta fram det svenska Esbo, med sin rika historia och sitt aktiva kulturfält, men vi ville också skapa naturliga möten mellan språkgrupperna i vårt bibliotek. Vi ville göra det möjligt för människor av olika språklig bakgrund att mötas kring samma tema, i samma rum, samtidigt. Som bibliotek hade vi redan de viktigaste ingredienserna, dels kunder som pratade olika språk i sin vardag och dels ett gemensamt rum som man kostnadsfritt kan besöka. Det som behövdes nu var tvåspråkiga evenemang som kunderna kände sig trygga att delta i med låg tröskel.
Det första evenemanget som ordnades inom projektet var således tvåspråkiga Babypoesi-träffar i samarbete med Sydkustens ordkonstskola.
Babypoesi är traditionellt ett av bibliotekens mest populära program, och träffarna besöktes av både finsk- och svenskspråkiga vuxna och barn. Deltagarna fick en naturlig kontakt till både finska och svenska under programmets gång, och bebisarna fick kanske sin första kontakt till det andra inhemska.
För de lite äldre barnen på dagis ordnade vi en omtyckt dramaverkstad som utfördes naturligt på båda språken. Dramapedagogen Heini Rautoma tog sin verkstad ”Bikupans gåta – Mehiläisten salaisuus” till flera olika bibliotek i Esbo och gav barn med olika språklig bakgrund chansen att höra sitt modersmål i kombination med det andra inhemska. Lek och stoj hörde förstås också till upplevelsen, och via det positiva mötet med språket kan vi påverka attityder även hos små barn.
För barn och ungdomar i skolåldern är det andra inhemska ofta främst ett skolämne. I Esbo lever många barn också i tvåspråkiga familjer och håller således båda språken levande i sin vardag. Men ofta är det vänkretsen som dikterar det språk barnet dras till i slutändan.
För att erbjuda ett underhållande komplement till skolämnet och skapa kontakter mellan svenska och finska skolor, planerade och utförde vi program som både svenska och finska skolor bjöds in till. Vi samlade högstadieungdomar i Esboviken till en workshop med poeten Jani Nieminen. Texter producerades på flera olika språk och tonsattes i slutet av lektionen av bibliotekets egna musiker Magnus Weckström. Sjätteklassister från svensk-och finskspråkiga skolor deltog också med liv och lust i de tre största biblioteken i Esbo i tvåspråkiga improvisationsworkshopar med teatergruppen Stjärnfall.
Hos våra vuxna kunder kan attityderna till det andra inhemska ibland vara de mest rigida. I vuxen ålder är ens umgängeskretsar för det mesta spikade, man lever på det språk man är mest bekväm med och kontakten med speciellt det svenska kan vara marginaliserad till minnen från skolåldern.
Men Esbo har en rik svensk historia, och den ville vi lyfta fram med hjälp av en turnerande fotoutställning som lånades ut av Esbo hembygdsförening. Den tvåspråkiga utställningen ”Livet i Gammelgård by på 1900-talet” väckte hos många av dem som såg den minnen från en svunnen tid och besökarna uppmuntrades till att läsa bildtexterna på även det andra inhemska och testa sina svenska- eller finskakunskaper i verkligheten på ett sätt som inte dyker upp speciellt ofta i deras vardag.
De publikmässigt mest framgångsrika evenemangen var våra tvåspråkiga författarbesök. Finländska författare som verkar och läses på båda språken bjöds in för att diskutera sina verk och sitt förhållande till språken i Finland på både finska och svenska.
Juha Hurme intervjuades av gymnasieelever från en finsk och en svensk skola, och som en författare som ofta uttalat sig till fördel för det svenska i Finland bidrog han med en positiv inställning till vårt lands språkliga mångfald.
Kjell Westö och Juha Itkonen bjöds in för att diskutera sitt gemensamma verk bestående av brev de skrivit till varandra, som var en stor framgång på både finska och svenska. Inspirerade av besöket och kontakten med biblioteket framförde författarna tillsammans med bibliotekets band också en låt, specialkomponerad för tillfället och med texter skrivna på båda deras modersmål.
Båda besöken lockade en tvåspråkig publik och visade oss på biblioteken att det inte bara är möjligt att ordna den här typen av språkblandande evenemang, det är rent av ett recept för framgång.
Till slut ordnade vi också en stor fest under svenska veckan, dvs. den vecka i november när svenska dagen firas. Under festen såg vi tillbaka på vårt projekt, samlade upplevelser från våra program och bjöd in både barn och vuxna till en dagslång tillställning. Vi fyllde festen med musik och konst, pyssel och umgänge. Både svenska och finska hördes och talades under festen och för en stund kändes det som om vi stod på bron mellan språkgrupperna och dansade tillsammans. Med den känslan i hjärtat fortsätter vi vårt arbete för synlighet och tolerans mellan språkgrupperna.
Sissel Ray
Bibliotekspedagog
Esbo stadsbibliotek
Foto: Eva Wilenius
