Återbetalning och återkrav av understöd

Statsunderstödstagaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett statsunderstöd eller en del av det som den har fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Statsunderstödstagaren ska också betala tillbaka statsunderstödet eller en del av det, om det inte har använts på det sätt som förutsätts i statsunderstödsbeslutet. Om beloppet som ska återbetalas är högst 100 euro, behöver det inte återbetalas.

Den sökande ska kontakta det regionförvaltningsverk som beviljade understödet innan understödet återbetalas.

Bestämmelserna om återkrav av statsunderstöd finns i 21 och 22 § i statsunderstödslagen.

Regionförvaltningsverket är enligt statsunderstödslagen skyldig att sluta betala understöd och återkräva redan betalt understöd om understödstagaren har

  • underlåtit att betala tillbaka understödet eller en del av det då när det borde ha betalats tillbaka
  • använt det mottagna understödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det beviljades för
  • gett regionförvaltningsverket felaktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlig hållit en sådan omständighet som på ett väsentligt sätt påverkade beviljandet av understödet, det beviljade beloppet eller villkoren, eller
  • på något annat sätt väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av understödet eller villkoren i understödsbeslutet.

Vid dylika tvingande skäl för återkrav handlar det om ett förfarande som på ett så väsentligt sätt är felaktigt eller ohederligt att understödet alltid ska återkrävas. Dessutom finns det i statsunderstödslagen angivet flera sådana situationer där statsbidragsmyndigheten kan överväga om betalningen av understödet ska upphöra eller om redan betalt understöd ska återkrävas. Regionförvaltningsverket kan avbryta utbetalningen av understödet efter prövning och återkräva det redan utbetalade understödet bl.a. om statsunderstödstagaren

  • har använt understödet för annat ändamål än det som anges i statsunderstödsbeslutet
  • har agerat i strid med bestämmelserna om användningen eller villkoren i understödsbeslutet
  • inte har gett riktiga eller tillräckliga uppgifter för utbetalningen av understödet
  • inte har gett riktiga eller tillräckliga uppgifter för tillsynen av att villkoren i statsunderstödsbeslutet har följts
  • inte har underrättat statsbidragsmyndigheten om förändringar som påverkar möjligheterna att fullfölja syftet med understödet eller andra förändringar som påverkar användningen av det
  • har vägrat bistå regionförvaltningsverket vid en granskning
  • har upphört med den verksamhet som var föremål för statsunderstödet, har förminskat den på ett väsentligt sätt eller har överlåtit den till någon annan
  • har blivit föremål för en utsökningsåtgärd, är försatt i likvidation, konkurs eller har blivit föremål för saneringsförfarande eller skuldsanering.

Vissa behovsprövade grunder för återkrav överlappar de tvingande skälen för återkrav. Väsentligheten i felet som begåtts är avgörande för vilka grunder för återkrav som tillämpas. Om man till exempel på ett väsentligt sätt bryter mot villkoren i understödsbeslutet innebär det tvingande återkrav. Om understödstagaren har brutit mot villkoren på ett lindrigare sätt sker återkravet enligt prövning.

Det är skäl att notera att även om understödet skulle ha använts för ändamålet som det beviljades för, så kan exempelvis det att man försummar ett enda villkor i understödsbeslutet leda till att hela understödsbeloppet återkrävs. Beloppet kan återkrävas till exempel på grund av att understödstagaren inte har konkurrensutsatt projektet enligt upphandlingslagen.

Regionförvaltningsverket ska höra understödstagaren innan det beslutar att upphöra med utbetalningen av understödet eller börjar återkräva det. Under hörandet kan understödstagaren ta ställning till att utbetalningen eventuellt upphör eller återkrävs och förklara omständigheterna som ligger till grund för åtgärderna. I det sambandet kan understödstagaren också lägga fram skäl till jämkning av det eventuella återkravet (se Jämkning av beloppet som ska återbetalas).

Ränta på beloppet som återbetalas eller återkrävs

Understödstagaren ska betala årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) utökat med tre procentenheter på det belopp som återbetalas eller återkrävs från och med betalningsdagen för statsunderstödet.

Om beloppet som återkrävs inte betalas senast på den av regionförvaltningsverket fastställda förfallodagen ska en årlig dröjsmålsränta betalas enligt räntesatsen som avses i 4 § 1 momentet i räntelagen.

Jämkning av beloppet som ska återbetalas

Regionförvaltningsverket kan besluta att det inte driver in hela beloppet eller att det driver in bara en del av beloppet som ska återbetalas eller återkrävas eller av räntan eller dröjsmålsräntan på det. En dylik jämkning är möjlig om det är oskäligt att återbetala eller återkräva hela beloppet

  • med hänsyn till statsunderstödstagarens ekonomiska ställning och omständigheter eller beskaffenheten hos den egendom som har förvärvats med statsunderstödet eller
  • med hänsyn till det förfarande eller den förändring i omständigheterna som ligger till grund för återbetalningen eller återkravet.

Det är bara av särskilt vägande skäl som regionförvaltningsverket kan besluta att helt låta bli att kräva beloppet som ska återbetalas eller återkrävas eller räntan eller dröjsmålsräntan på det.